Katzja

Så har det gått ett dygn till och nu kan vi se en förbättring hos pappa.

Jag satt hos honom inatt och redan då märkte jag att han började röra på sig lite och puls och blodtrycket var lite bättre.

Sedan sov jag opå morgonen och mamma satt hos honom. De började trappa ner sederingen (det han sover på) under den tiden så när jag kom vid lunch var han ytligare söv men inte så att han reagerade så mycket.

Vi tog oss en prommenad in till city och fick i oss lunch innan nästa besök hos pappa och då fick vi även prata med narkosläkaren som jobbade och hon bekräftade att det fortfarande är kritiskt men nu kunde de se lite längre än timme för timme. Men man vet aldrig när det vänder. De fortsätter att trappa ner sederingen men han har fortfarande såpass mycket smärtstilland att han sover på det och slipper ha ont.

När vi kom tillbaka på kvällen, efter en middag samt fixande till större rum så att både jag och mamma ha en säng att sova i under natten, så var han ännu ytligare och han började reagera på röster, ffa mammas för när hon sa något i en lite högre ton så tittade han upp men han följde inte med blicken. Det kom först när vi började prata om att vi skulle gå till rummet och försöka få lite sömn. Då tittade han upp och började söka med blicken efter den som pratade och det syndes så väl att han kände igen oss två både i röst och utsende. Han både nickade och blinkade till svar när vi sa något till honom. Vilken lättnad, nu blir det mycket enklare att sova inatt.

Imorgon kommer min bror som varit å jobbat denna veckan och om allt fortsätter såhär så ska vi åka med honom hem och hämta mammas bil och sova en natt hemma så att mamma kan få med sig lite saker (hon fick ju ge sig iväg utan något då det blev bråttom i söndags) och sedan har pappas syster kommit hem från semester och de bor så nära sjukhuset att mamma kan bo hos dem istället för på patienthotellet. Om allt fortsätter såhär så kommer jag troligen att åka hem till Norrköping på torsdagkväll då huset där är fullt av spelglada kära vänner som jag så gäran vill träffa oxå plus att jag saknar min kära man en massa. han har varit hemma å jobbat samt fixat inför helgen. Det är ju inte så långt hit, går ofta tåg eller så får jag ta bilen om det skulle tillkomma något.

 

Tack alla där ute som har tänkt på oss och spec på pappa och tagit med honom i böner, det värmer!!!

Kram