Katzja

Gokväll

Tänkte bara lägga upp några kort idag, Har varit mycket de senaste tiden så jag har inte kommit ihåg att skriva här.. eller så har det inte passat när jag väl kommit ihåg det

 

Det första är ett bröllopskort till en barndomsvän som gifte sig för en månad sedan, det var dock ett barndop som de folk var bjudna till och blev sedan överraskade med att det var ett bröllop.
stämpeln i mitten är en mini från magnolia som jag fastnade för när jag var i Karlstad.
Blev riktigt nöjd med blommorna denna gången

Ja igår när jag bloggade missade jag att skriva att stämpeln på bebyskortet är en digitalstämpel som finns att hämta hos Carina http://carinasfreebiesida.blogspot.se/

Hon har en massa fina motiv som är roliga att färglägga och lätta att använda så ta er en titt där tycker jag!!

 

Sedan har jag hittat en bloggcandy hos http://jok96.blogspot.se som jag gärna vill ha chansen att vinna ju :) Utlottningen sker imorgon kväll.

 

Nu ska det hängas tvätt och sedan ska jag nog sätta mig å försöka få till ett kort i en utmaningsgrupp på fb :)

 

Hoppas att ni får en bra midsommardag

Kram

Ja i dag är det midsommarafton och vi är hemma och mest bara tar det lugnt just nu. Ja det har hunnits med en del ute tills regnet kom och då fick det bli att fixa inne. Jag har väntat på åskan som hängt i luften nu ett par dagar, vilket jag känner av i huvudet nämligen, men inget åskväder har kommit. Bara några så regnskvättar.

Det var dock bra torkväder ute idag då det blåste å var varmt så det var torrt på en liten stund vilket var skönt för sedan kom det en liten regnskur.

Maken har beredskap så därav är vi hemma istället för att åka ut till stugan som vi brukar göra på midsommardagen.. (då de firar där ute på midsommardagen istället för idag) men det är ganska säkert att hade vi eåkt ut så hade de ringt efter honom när vi skulle äta eller liknade å då hade det bara varit å resa sig å åka typ å det är ju mindre kul.

 

Förra veckan fick jag äntligen iväg ett kort till en vän som har fått sitt tredje barn och deras första son.

Så nu har jag snart varit hemma i en veckan, och det har gått så fort. Pappa är mycket bättre, vilket är så skönt. Vi åkte ju tillbaka till Karlstad på torsdagen och fick då reda på att de planerade att han skulle få åka till avdeling på eftermiddagen, men innan det var dax så fick vi kontraorder då det istället blev bestämt att han skulle få komma till IVA i Arvika istället. Så jag hade ju redan bestämt att jag skulle ta kvällståget tillbaka hem så jag blev kvar hos min faster tills det var dax att åka och mamma fick snällt åka tillbaka :) Men det var ju iofs skönt då det blev lite mer koll på honom där än på avdelningen. Sedan har det sakta men säkert gått framåt, han är nu av med de flesta slangar och har fått börja dricka. Problemet som har varit är att tarmarna inte har velta jobba så som de ska och det blir stilla stående men det har oxå blivit bättre. Så nu är det att bli starkare och mobilisera så att han kan få komma hem. Jag har lovat mamma att jag ska åka dit när han kommer hem och hjälpa till lite.

När jag kom hem så var huset fullt med spelglada vänner. Mycket speladen å glada stunder blev det. Vi hann även ner till city och gå på den internationelle matmarknaden och på loppis.

Imorgon ska vi åka till Trosa för där ska VM i Tantrix spelas under helgen och det ska vi vara med i :) Ja sista platserna är väl troligen våra men det ska bli kul att träffa en massa nytt folk. Vi åker upp en dag innan det drar igång och tar med cyklarna för att kunna utforska Trosa lite (samt att det blir så mycket enklare att ta sig mellan spellokalen och vandrarhemmet.

 

Så till lite kort.

Ja idag var pappa mycket piggare när vi kom till honom på morgonen och när de hade rondat så bestämdes det att de skulle plcka bort respiratorn och tuben i halsen, och detta gick jätte bra. Han hade även hunnit sitta på sängkanten medan vi var ute vid lunch. Vilka fram steg han gjort!! Trodde inte att det skulle gå så här fort när jag såg honom ligga där emd en massa mediciner i måndags... vist än kan det lätt komma bakslag med det är bara att hålla tummarna för att det fortsätter så här och att rehabiliteringen som han har framför sig inte blir för jobbig. Sedan kommer det ju bli en operation till när han är såpass bra att de känner att han klarar av det hela.

Detta gjorde oss trygga med att bli med min bror hem till honom en sväng och få middag där och jag fick se deras numera stora pojk (10 månader) för oj vad han hade växt sedan jag träffade dem i påskas.

Nu är vi hemma hos mamma å "pappa" för att packa med lite saker som behövs så som ombyten å liknade. Sedan ska vi åka tillbaka till sjukhuset imorgon fm så får vi se hur det har gått inatt. Men om allt fortsätter såhär bra så kommer jag nog åka hem imorgon kväll och träffa vännerna hemma och umgås med dem å spela en massa spel. Sedan kommer det troligen bli några extra turer hit under sommaren och så men det får bli allt efter som.

 

Kram på er där ute å tack för allt stöttande

Så har det gått ett dygn till och nu kan vi se en förbättring hos pappa.

Jag satt hos honom inatt och redan då märkte jag att han började röra på sig lite och puls och blodtrycket var lite bättre.

Sedan sov jag opå morgonen och mamma satt hos honom. De började trappa ner sederingen (det han sover på) under den tiden så när jag kom vid lunch var han ytligare söv men inte så att han reagerade så mycket.

Vi tog oss en prommenad in till city och fick i oss lunch innan nästa besök hos pappa och då fick vi även prata med narkosläkaren som jobbade och hon bekräftade att det fortfarande är kritiskt men nu kunde de se lite längre än timme för timme. Men man vet aldrig när det vänder. De fortsätter att trappa ner sederingen men han har fortfarande såpass mycket smärtstilland att han sover på det och slipper ha ont.

När vi kom tillbaka på kvällen, efter en middag samt fixande till större rum så att både jag och mamma ha en säng att sova i under natten, så var han ännu ytligare och han började reagera på röster, ffa mammas för när hon sa något i en lite högre ton så tittade han upp men han följde inte med blicken. Det kom först när vi började prata om att vi skulle gå till rummet och försöka få lite sömn. Då tittade han upp och började söka med blicken efter den som pratade och det syndes så väl att han kände igen oss två både i röst och utsende. Han både nickade och blinkade till svar när vi sa något till honom. Vilken lättnad, nu blir det mycket enklare att sova inatt.

Imorgon kommer min bror som varit å jobbat denna veckan och om allt fortsätter såhär så ska vi åka med honom hem och hämta mammas bil och sova en natt hemma så att mamma kan få med sig lite saker (hon fick ju ge sig iväg utan något då det blev bråttom i söndags) och sedan har pappas syster kommit hem från semester och de bor så nära sjukhuset att mamma kan bo hos dem istället för på patienthotellet. Om allt fortsätter såhär så kommer jag troligen att åka hem till Norrköping på torsdagkväll då huset där är fullt av spelglada kära vänner som jag så gäran vill träffa oxå plus att jag saknar min kära man en massa. han har varit hemma å jobbat samt fixat inför helgen. Det är ju inte så långt hit, går ofta tåg eller så får jag ta bilen om det skulle tillkomma något.

 

Tack alla där ute som har tänkt på oss och spec på pappa och tagit med honom i böner, det värmer!!!

Kram

Ja nu sitter jag i Karlstad på patienthotellet då pappa har blivit dålig.

Det började i fredags då han åkte in akut till sjukhuset i Arvika med hjärtflimmer och hamnade på IVA (intensivvårdsavdelningen) med mådde ganska bra om man bortsåg från den snabba pulsen. På lördagen fick han därför komma till en medicinavdelning för fortsatt vård då pulsen forfarande var snabb och oregelbunden. han trodde då att han snart skulle vara hemma igen och tyckte att det var rätt bra ändå. Lika så på söndag fm då jag skickade sms med honom. Men sedan fick han akut ont i buken och fick åka tillbaka till IVA där de gjorde olika undersökningar och hittade tillslut att han hade fått en propp i blodkärlet som försörjer tarmarna med blod. Då han fått så mycket smärtstillande hande han svårt att klara av att syresätta sig och därav intuberades han och fick hjälp med det. Det blev där efter en färd med ambulans och vad jag gissar blåljus till karlstad då de i Arvika inte har något operationsteam under helgen. Mamma och en av mina bröder åkte efter.

När han kom till Karlstad blev det direkt till operationen där de sotade blodkärlet och fick bort proppen men var tvugna att operara bort en blt av både tunn- och tjocktarmen. Sedan kom han tillbaka till IVA och fortsatte vara sövd under natten för att göra en ny operation idag. Detta gjorde att jag satte mig på tåget idag på fm och åkte hit för att vara med mamma samt vara nära pappa om det skulle tillstöta något.

Idag har han blivit opererad en andra gång, vi har dock inte fått någon info om vad de har gjort då läkarna har haft fullt upp hela kvällen med nya patienter som kommit in på akuten. Så det är inte så mycket annat att göra än att vänta och vänta och hoppas på det bästa. att han klarar sig igenom allt detta även om det är tufft. Han är fortfarande sövd och pulsen är fortfarande snabb och oregelbunden :(

Nu sover (förhoppningsvis) mamma, vi har ett rum på patienthotellet med en säng som vi får turas om att sova i. jag har hittat ett litet rum med en soffa i samt tv och en dator där jag tänkte tillbringa en del av tiden allafall och sedan får vi se om jag går ner till pappa en sväng under natten för att se hur han har det.

Stannar väl här ett par dagar iallafall, allt beroende på hur det utveckalr sig här. 

Vi skulle/ska ha spelträff hemma hos oss denna helgen och där har jag lämnat över allt ansvar till M som får fixa och dona hemma och sedan hoppas jag på att hinna vara med något iallafall.

 

Ja det blir inga bilder denna gången då jag inte siter vid min dator och blogga från mobilen får jag inte att funka tyvärr så det får bli ett med bara text.

 

Tack för alla som har oss i tankar och böner, det hjälper och det är skönt att veta att ni finns där ute.

kram